Kommunikationskartor — kom igång
Guide till kommunikationskartor (AKK). Lär dig bygga, organisera och introducera kartor för personer som behöver alternativ kommunikation.
Vad är en kommunikationskarta?
En kommunikationskarta är en samling bilder och ord organiserade så att en person kan peka för att kommunicera. Det är ett grundläggande AKK-verktyg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation).
Kommunikationskartor kan vara enkla — fyra bilder med grundläggande behov — eller avancerade system med hundratals ord organiserade i kategorier.
De används av barn och vuxna som har begränsat eller inget talat språk, oavsett orsak: autism, intellektuell funktionsnedsättning, afasi efter stroke, eller motoriska svårigheter som påverkar talet.
Kärnordförråd vs. situationsord
Kärnord (core vocabulary) är de vanligaste orden i alla språk: jag, du, vill, mer, sluta, hjälp, stor, liten, gå, äta. Cirka 200–400 ord står för 80% av allt vi säger.
Situationsord (fringe vocabulary) är specifika för en plats eller aktivitet: sandlåda, gunga, docka.
En bra kommunikationskarta kombinerar båda, men börja alltid med kärnord. De ger mest kommunikativ kraft per bild.
Så bygger du din första karta
Börja litet — 4 till 9 bilder. Välj ord som personen behöver ofta: äta, dricka, mer, hjälp, sluta, ja, nej.
Organisera logiskt. Placera de mest använda orden lättillgängligt. Gruppera liknande ord nära varandra.
Använd text-till-tal. I PicTalk kan personen trycka på en bild och höra ordet — det stödjer både kommunikation och språkutveckling.
Introducera kartan
Modellera användningen. Peka på bilderna själv när du pratar med personen. "Vill du MER?" (peka på "mer"). "Ska vi ÄTER?" (peka på "äta").
Ha kartan alltid tillgänglig. Den ska finnas med vid alla aktiviteter, inte bara under "kommunikationsstunder".
Varje gång personen använder kartan — oavsett om det är perfekt eller inte — svara positivt. Kommunikation ska alltid vara framgångsrik.
Vanliga frågor
"Hindrar bildstöd talutvecklingen?" Nej. Forskningen visar tvärtom — AKK stödjer och ofta påskyndar talutvecklingen. Personen får inte färre anledningar att prata — de får fler.
"Mitt barn är för ungt." Det finns ingen undre åldersgräns. Barn kan börja använda enkel bildkommunikation redan som ettåringar.
"Personen förstår ju allt jag säger." Att förstå och att uttrycka sig är olika förmågor. En person kan ha god förståelse men behöva stöd för att uttrycka sig.